Fenomenografi är en kvalitativt inriktad forskningsansats som utvecklats av Ference Marton under 1970-talet vid pedagogiska institutionen vid

Forskningsmiljöns arbete grundar sig på fyra decenniers forskning kring lärande och utvecklingen av den fenomenografiska forskningsansatsen och dess teoretiska utveckling – variationsteorin (se Marton & Booth, 1997; Marton & Tsui, 2004). I forskningsmiljön arbetar vi med frågor kring hur man kan förbättra möjligheterna för att lära ett specifikt

Marton F. (1986) Phenomenography – A research approach to investigating different understandings of reality. Journal of Thought, 21(3):28-49. Sjöström B. & Dahlgren L.O. (2002) Applying phenomenography in nursing research. 2.2 Fenomenografi Enligt Marton (1981) skall fenomenografi ses som forskning av människors uppfattningar eller tolkningar av olika fenomen i deras omvärld. Det gäller i första hand inte uppfattningar om hur olika fenomen verkligen är beskaffade utan hur olika människor tolkar dem.

Marton berör några skillnader mellan fenomenologi och fenomenografin. Fenomenologin skiljer inte mellan första och andra ordningens perspektiv. Fenomenologin är inriktad på essenser bortom upplevelser, medan fenomenografin är inriktad på uppfattningar. Första ordningen handlar om det gemensamma som gäller för alla. Fenomenografi är en kvalitativt inriktad forskningsansats som utvecklats av Ference Marton under 1970-talet vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs Universitet (Uljens, 1989). Ference Marton utvecklade fenomenografin som en vetenskaplig metod, en metod som är specialutvecklad just för att studera människors lärande.

Fenomenografin (Marton, 1981) är en forskningsansats inom främst pedagogisk och didaktisk forskning som avtäcker innebördsteman och som för sitt berättigan-de förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innebörd för olika människor. Det är en konkret ansats inom vad vi kallar kvalitativ analys. Med kon-

Metoden som studien använder sig av är Marton, F. (2014). Necessary conditions of learning.

En este documento se explica la fenomenografía de Marton (1986) by marciasandoval in Taxonomy_v4 > Politics

Menurut Marton (dalam Ludanyi dan Toth, 2007) fenomenografi adalah “.. a research approach for describing Inliirningssynen ar beskriven framst i Marton m fl (1977). Aven Wen est am (I Marton & Wenestam, 1984) ger en god kortfattad beskrivningav inlarningssynen. Pa engelska finns en antologi "The experience of learning" (Marton, Hounsell och Entwistle 1984). 22 Ett visst perspektiv pa inlarning ar alltsa den ram inom vilken fenomenografin kan fOrstas. Ference Marton, född 1939, är professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet sedan 2006, där han dessförinnan var professor från 1977.

uppehålla sig kring en introduktion till kvalitativ analys samt fenomenografi som kvalitativ beskriva dess relation till fenomenografi fenomenografi som forskningsansats, dess ontologiska och Marton, F., & Pong, W. Y. (2005). av H FLEISCHER · Citerat av 20 — Användning av fenomenografi i forskning om IT och lärande 52 ger till grund för fenomenografin i tolkning av Marton & Booth (2000), är att endast av A Sandberg · 2005 · Citerat av 130 — S. Larsson (1986) Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. F. Marton S. Booth (2000) Om lärande (Learning and Awareness) Studentlitteratur Lund, och mer visionar bok. Ference Marton ar professor i pedagogik vid Goteborgs univer- Han har myntat begreppet fenomenografi och hans forskning handlar Fenomenografin utformades av Ference Marton och presenterades för första gången 1981 i artikeln ”Fenomenografi – att beskriva uppfattningar om världen En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens fenomenografisk metodansats baserat på Marton och Booth (2000). har sina rötter i den fenomenografiska forskningstraditionen (Marton, Dahlgren, Fenomenografi är en kvalitativt inriktad empirisk ansats som vuxit fram vid med 20 patienter. – analys med fenomenografisk ansats Fenomenografi.
Olssons entreprenad i blekinge ab

Ett grundläggande begrepp i en fenomenografisk och i en variationsteoretisk studie är fenomenologi och fenomenografi.

skriva sina uppfattningar av något, till exempel innehållet i en text (Marton, I Fenomenologi, fenomenografi och hermeneutik.
Sas aktier fordele

Fenomenografi •Ference Marton 1981, Pedagogiska inst, GU •Hur fenomen i omvärden uppfattas av människor –“Vad något uppfattas vara” till skillnad mot “vad något är” •Uppfattningar och erfarenheter –att uppfatta/erfara •“Vad-aspekt” och “Hur-aspekt” •Strategiskt urval av informanter för att få variation

Sjöström B. & Dahlgren L.O. (2002) Applying phenomenography in nursing research. 2.2 Fenomenografi Enligt Marton (1981) skall fenomenografi ses som forskning av människors uppfattningar eller tolkningar av olika fenomen i deras omvärld.

Modern verksamhetsstyrning

Forskningsmiljöns arbete grundar sig på fyra decenniers forskning kring lärande och utvecklingen av den fenomenografiska forskningsansatsen och dess teoretiska utveckling – variationsteorin (se Marton & Booth, 1997; Marton & Tsui, 2004). I forskningsmiljön arbetar vi med frågor kring hur man kan förbättra möjligheterna för att lära ett specifikt

fenomenologiʹ (av fenomen och den grekiska efterleden -logiʹ a ’-lära’, ’-vetenskap’, av loʹ gos ’ord’), läran om det som visar sig för medvetandet. 3.1 Fenomenografi Enligt Uljens (1989, s.10) ”utgår fenomenografi ifrån att företeelser i världen kan ha olika innebörd för olika människor”. Teorin utvecklades under 1970-talet av en arbetsgrupp ledd av Ference Marton vid Göteborgs Universitet för att publiceras och slå igenom på 1980-talet. Boken utmärkt undervisning • En forskningsöversikt av didaktisk forskning 1990‐2010, om lärande och undervisning,nationellti Sverigeoch internationellt.